Kvalitetsredovisning för läsåret 2017/2018

 

AB LARÖDHUS FÖRSKOLA

Verksamhetsansvarig Linda Winroth

 

 

 

 

                       

 

Innehåll

  1. Inledning (förutsättningar)
  2. Åtgärder för utveckling
  3. Förskolans prioriterade mål
  4. Måluppfyllelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Inledning

 

Verksamheten bedrivs i en fem år gammal förskola och består av 84 barn i åldern 1-6 år.   I ena ”flygeln” har vi två barngrupper om 15 barn i åldrarna 1-3 år. I den andra ”flygeln” har vi två barngrupper i åldrarna 3-5 år med 18 barn i varje grupp.

 

Som femte grupp har vi en naturgrupp på 18 barn endast för 5-åringar. De äldsta barnen (Naturgruppen) vistas nästan enbart utomhus. På vår tomt finns ett mindre hus ”Skogslyan” som naturgruppen har tillgång till.

 

Personalen består av 21 personer, 10 förskollärare, 9 barnskötare och 2 ekonomipersonal. Förskolan bedrivs i privat regi. En stor fördel för förskolan är att samtliga i ledningsgruppen arbetar i barngrupperna.

 

För att skapa trygghet hos barnen följer samma personal sin barngrupp under hela förskoletiden. Vi vill skapa goda kontakter med både barnen och dess familjer. Även om vi är en stor förskola så fokuserar vi på personliga relationer.

Larödhus andan innebär att vi hjälps åt med alla barnen och att vårdnadshavare ska känna förtroende för all personal.

 

Sjukskrivningsprocenten för personalen under verksamhetsåret var 3,8 %.

 

Larödhus Förskola är en arkitektritad förskola med en härligt grönskande utemiljö. Huset är utformat efter barnens behov. Detta innebär att vi har en stor ljus föränderlig inomhusmiljö, samt en utemiljö som erbjuder skog, gräsmattor, cykelbana, buskage, gungor, sandlådor med mera.

I vår närmiljö har vi tillgång till lekplatser, skog, strand, idrottsplats, bibliotek och Sofiero. Eftersom vi har ett hälsoinriktat arbetssätt är vi ute varje dag och tar tillvara allt som erbjuds i vår omgivning.

I vårt arbete utgår vi från prioriterade mål baserade på förskolans läroplan.

Barnens intresse och behov styr stora delar utav verksamheten, t.ex. utformningen av lekrummen, val av teman och aktiviteter. I varje lärandesituation har barnen inflytande och känner sig delaktiga.

 

I vårt fantastiska kök arbetar en kock som bakar allt vårt bröd, tillagar god näringsriktig mat från grunden samt serverar vegetariskt mat en till två gånger i veckan. Till måltiderna erbjuder vi flera olika sorters grönsaker och frukter varje dag. Vi försöker även tänka på miljön och handla in en del ekologiska varor. Vi uppfyller livsmedelsverkets kontroll på alla område och har därför fått deras utmärkelse ”Smiley” för vårt arbete.

 

 

 

2. Åtgärder för utveckling

Gul och Grön

Dokumentation

Vi arbetar med dokumentation för att synliggöra barnens lärande. Under året var vi duktiga på att använda och uppdatera våra dokumentationsväggar. Vi har installerat plexiglas så dokumentation kan sitta uppe en längre tid. Barnen kan titta och känna utan att sakerna blir förstörda. Tyvärr har en del dokumentation har inte blivit av pga. teknik som inte fungerat. Det har varit en hel del strul med vårt internet och då blir det en del saker som inte blir gjorda. Detta hoppas vi ska bli bättre till hösten med ny och bättre teknik. Vi ska även tänka mer på den röda tråden i vår dokumentation så att man kan följa terminens arbete på vår dokumentationsvägg.

Föränderlig lärandemiljö:

Vi har ändrat och flyttat på en del saker. Vi har inte gjort tillräckligt, det har stått still ett tag. Hösten flöt på bättre, våren har det stått still. Vi känner att vi inte har tagit oss tid för att sitta ner och bestämma vilka förändringar som behöver göras. Gör man någon förändring så måste man berätta för de andra, förankra. Alla måste inte vara med och bestämma men alla måste veta vad som är tanken. Vi måste bli bättre på att se och hitta tid till att planera och utföra förändringar i vår lärandemiljö. En tanke är att alla grupper har en planering vars, den efterföljande planeringen ägnas åt planering av lärandemiljön.

Talande språk och stödtecken:

Vi har använt en del tecken bland barnen, vi använder dagliga tecken som sitta, olika frukter, färger osv. Det är jättebra för de minsta barnen som inte ännu har något talspråk.

I övrigt så läser och sjunger vi mycket. Vi försöker att använda ett brett och nyanserat språk så att barnen skaffar sig ett brett ordförråd. Vi har detta läsåret haft en hel del barn med annat modersmål och det är en ny upplevelse för oss. Men det gäller samma sak där, mycket beskrivande ord och tydligt kroppsspråk för att skapa en bra ordförståelse.

Vi har mycket böcker framme som är tillgängliga, barnen kan själv ta böcker och visa vad de är intresserade av. De gillar även alla sångböckerna och sångpåsarna. De hämtar gärna böcker och kommer fram och vill höra saga eller sjunga en speciell sång. På detta sätt kan barnen visa vad de vill och är intresserade av utan att kunna prata.

 

 

 

 

 

Röd och Lila

Drama:

Hösten 2017 arbetade vi gruppvis kaniner/spindlar. Vid tema har vi delat oss sidvis. Det övergripande temat var språk och kommunikation, planeringen har skett gruppvis med tre pedagoger i varje grupp.

Kaninerna arbetade med en saga som handlade om Tripp trapp träd och pinnen. Till en början fick barnen leka med kottarna och de fick reda på att de kom från Spanien. Började med en liten saga som vi pedagoger skrivit ihop, vi valde ut karaktärerna. Under arbetets gång utvecklades sagan med barnens idéer och intresse. Många olika ämnen kunde beröras med denna saga. Saker som uppkom i barngruppen kunde bearbetas med hjälp av karaktärerna i sagan.

Spindlarna: gruppen arbetade med sagor. Första gången fick barnen berätta sin favoritsaga. Nästa gång berättade pedagogerna sina favoritsagor. Vi var på biblioteket, barnen fick låna egna böcker. Försökte läsa så många som möjligt av dessa. Vi läste även flanosagor, barnen fick med tiden vara med och berätta och sätta upp bilderna till flanosagan. Flanosagor gynnar barn med annat modersmål som kan använda sig av bilderna även på sitt språk. Vi avslutade temat med att göra egna böcker och bokmärke som barnen fick ta med hem.

Våren 2018 arbetade Kaninerna med Kungaskogen. Barnen fick börja med att leka med virkade figurer ur sagan. Vi tog fram en verktygslåda och tittade på verktyg och pratade om dessa. Sedan fick alla som ville prova att såga i björk. Efter det började vi lyssna på sagan och vi presenterade de olika figurerna. De fick välja varsin figur ur sagan att bli målad som och vi avslutade med en fest. Hur ser en fest ut? Vi har även fått in musik, sång och dans.

Spindlarna arbetade utifrån Sagan om Herr Pinneman. Vi började med att presentera Herr Pinneman och han berättade bland annat att han älskade sin familj. Han frågade hur barnens familjer ut? Pinneman hade ritat sin familj, barnen ville också rita sin familj och visa Herr Pinneman. Herr Pinneman har varit grunden i vårt tema, han har också varit bra att använda sig av när konflikter eller annat uppstått i gruppen.

Vi pedagoger funderade på vad vi skulle kunna göra till vårfesten för att göra något roligt och festligt tillsammans. Vi kom fram till att vi ville ha ett cirkustema. Barnen delades in sidvis med tanke på att vi ville ha åldersblandade grupper och för att det skulle fungera rent praktiskt. Barnen var delaktiga i vad de ville ha för roll i cirkusen och de fick vara med och bestämma vad vi skulle göra, allt från dekorationer till uppträdande. Det hela blev väldigt lyckat och föräldrarna uppskattade det mycket. Det låg mycket arbete bakom och när det väl gällde gav alla sitt bästa.

Delfinerna har utvecklat vårt arbete med drama på olika sätt så som: dramatiserat sagor och barnen gjort egna sagor, cirkus uppträde, dans och sång.

 

 

Snickerihörna och målarstaffli utomhus:

Vi har arbetat lite med att barnen fick prova att såga. Vi har också satt ut staffli i uteförrådet. Tyvärr har det inte använts i den utsträckning som vi önskat.

Snickeriverkstad och målarstaffli har Delfinerna inte jobbat med. Dock har vi fokuserat mycket mer på Ikt.-teknik t.ex. där barnen gjort film både i grupp och på avdelningen.

 

 

Dokumentationsväggar:

Vi har använt dokumentationsväggar för att följa barnens utveckling och lärande. Det har också gått bättre för barn och föräldrar att följa projektens gång, den röda tråden i arbetet. Naurgruppen, delfinerna har använt sig av de dokumentations väggar som finns i skogslyan. Alla grupperna har använt pluttra för att nå vårdnadshavare bättre.

Ng har inte varit så mycket i skogslyan så att vi känner att vi behövt byta ut material, istället har vi hjälpt till med innemiljön på lila och röd. Till hösten uppdaterar vi miljön i skogslyan.

Barns inflytande:

Barnen inflytande har ökat till en viss del genom barnråd, enkät etc. Se vidare beskrivning i kap måluppfyllelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Förskolans prioriterade mål

Gul och Grön

Varje barn ska utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, utrycka tankar, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98/10

Resultat:

Vi har fortsatt med teckenstöd, sjunga, läsa, räkna och ramsor, benämna varandra vid namn på olika sätt. Använda olika situationer för olika samtal, t.ex. på toaletten/skötbordet, vid matbordet osv. Ett exempel på en mycket uppskattad aktivitet är att vi använder fotografier av barnen, vi beskriver vem som är på fotot och så får barnen lista ut vilket barn som beskrivs. Vi tar oss alltid tid och lyssna och prata med barnen, bekräfta barnen och vad de vill få fram. Man upprepar det barnen säger och på så sätt ger man dem rätt ord. Även att man utmanar barnen att svara i lite längre meningar och använda rätt ord. Istället för att använda orden den/det så vill vi få barnen att benämna saker vid rätt ord. Tränar barnen i att vänta på sin tur så att alla får komma till tals när de vill berätta något.

Analys:

Teckenstöd har de flesta barnen snappat upp, de minsta barnen som inte kan tala kan ändå berätta med tecken t.ex. vilken frukt de vill ha. Detta leder till att barnen kan vara med och påverka sin vardag mer.

De äldre barnen visar i sin vardagliga lek och aktiviteter att de har förstått hur man använder språket och turas om i dialoger och samtal. De berättar gärna för varandra att man får vänta på sin tur, nu pratar jag, nu får du vänta. Barnen har lärt sig att prata och berätta vad de vill istället för att bara skrika rakt ut.

Varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, lära sig att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Resultat:

Våra tre grupper är sammansvetsade och barnen vet vilken grupp de tillhör. De vet vilket rum de ska in i, sitta på sina dynor och vänta på sin tur. Det är kul att se hur grupperna har utvecklats under läsåret. Vi har tränat på att låta barnen få chans att lösa sina egna konflikter. De blir bättre och bättre på det. Men naturligtvis så finns man i bakgrunden och har koll på läget så inte konflikten går över styr. Man kan hålla sig i bakgrunden och se vad som händer innan man ingriper och styr upp. Ge dem en chans att lösa konflikten. Man försöker förklara vad som har lett till konflikten och hur barnen har varit delaktig i konflikten.

Analys:

Upprepningar, tydlighet, konsekventa och hålla på det som vi tycker är viktigt. Personalen är samspelta och är på samma plan. Försöka bryta och se möjligheter när det gäller att komma undan konflikter. Att man som vuxen kan se sin egen begränsning och bryta, be om hjälp när det behövs. Att vi föregår med gott exempel vid alla situationer. Att man ser till att alla är kompisar och kan leka tillsammans. Att vi är med och lyssnar och stoppar direkt någon pratar illa med varandra/ till varandra. Allt detta har gjort att barnen har gjort dessa framsteg och kan hanterar konflikterna på ett bättre sätt. Vi bekräftar barnen och ser allt bra och positivt som de gör.

 

 

Röd och lila

Utveckla sin förmåga till att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Lpfö 98/10

Aktiviteter

Barnen har varit med och planerat:

  • gymnastik
  • veckans hjälpreda
  • när man har fyllt år
  • Röstning

Resultat

Många av de aktiviteter vi gjort har den röda tråden varit att man tränar på att lyssna och respektera varandra.  Vi har sett teater ”Lika olika” och så hade vi ”Snäll-julkalender” där man gör snälla uppdrag till varandra.

Vi började med att ha barnråd våren 2017. Där får barnen uttrycka sina tankar och funderingar med representanter från varje grupp på den stora avdelningen. Där har vi exempelvis delat med oss av hur vi arbetar i grupperna med att vara en bra kompis. I alla vardagliga situationer på förskolan är det viktigt att vi lyssnar på varandra och respekterar varandra. Barnen har också varit delaktiga utformningen av deras innemiljö.

 

Analys

Vi lyssnar mycket på barnen och visar dem att deras åsikter är viktiga. Det aktiviteter vi gjort har ökat barnens självförtroende. Vi upplever att barnen har blivit mycket bättre på att lyssna på varandra. Barnen vågar prata i grupp och vågar berätta vad de känner.

 

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö 98/10

 

Aktiviteter

  • Arbetat med sagor
  • Hittat på egna sagor tillsammans
  • Gjort egna sagor med hjälp av ikt.
  • Måltider där vi pratar mycket med barnen och lyssnar på dem
  • Spelar spel tex uno, mattespel så som Pettson och Findus, luffarschack
  • Vi varje aktivitet får barnen ställa frågor och får tid att reflektera över vad vi gjort
  • Vi jobbar med svåra begrepp när vi jobbar med vår naturskola

Resultat

Barnen har i hög grad utvecklat sitt ordförråd och språk när vi jobbat med våra aktiviteter.

Vi märker att barnen blivit mer nyfikna på språk och bokstäver i allmänhet. De vill skriva sina namn, de frågar om ord och bokstäver. Hur stavar vi våra namn? I samband med våra tema tränas barnens kommunikativa förmåga.

Analys

Barnen språk har utvecklats genom att vi jobbat i små grupper, låtit barnens intresse styra över vilka aktiviteter vi gjort. Under årets gång upplever vi att barnen har utvecklat sin förmåga att prata inför publik, lyssna och ställa frågor. Vi kan se att barnen har stärkts med hjälp av det vi har gjort, speciellt med cirkustemat.

Vi önskar att vi hade jobbat mer konkret med annat modersmål än svenska.

 

Utveckla sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Lpfö98/10

 

 Aktiviteter

  • Dans, barnen uppträdde med en egen dans som Carin koreograferat.)
  • Sång, vi sjunger om det vi jobbar med för stunden, t ex Kalle klorofyll och Stopp min kropp.
  • Drama sagor, Vi jobbade med tre små grisarna och barnen fick återberätta, filma och rita om sagan.
  • Film, barnen fick hitta på en egen saga, göra dockor/karaktärer som de filmade i stop motion och green screen.
  • Bild (land art, mandalas), på stranden och i skogen har barnen fått skapa med naturmaterial.
  • Rörelse, Leka lekar och gymnastik. Vi har provat lite nya sporter och lekar.
  • Teater, bio, symfoniorkestern, åka båt till Danmark

 

Resultat:

Vi anser att barnen har fått utveckla sin skapande förmåga genom det vi gör. Alla barnen har vågat och tyckt det varit roligt att vara med när vi uppträtt med dans och sång. De aktiviteter vi gjort avspeglar sig i barnens fria lek. T.ex. dansen som de gjorde dansar de i fantasi-rummet, olika lekar gör de ute på gården som vi gjort tidigare på dagen, lekgrupper barnen hittar nya kompisar. De är också mycket kreativa i ateljén där de skapar och samarbetar med olika material. Vi har använt oss av bland annat dans och alla barn har blivit involverade. De har fått vara med och göra egna rörelser och sätta ihop dessa till en dans, de har fått bidra på sitt sätt och varit stolta över det. Vi har jobbat med barnens självkänsla genom att visa barnen att deras åsikter är viktiga och att de alltid ska känna att de duger.

 Arbetet med boken om ”Vilda säger nej” har gett barnen verktyg att stå för sina egna åsikter.

 

Analys:

Barnen har fått lov att prova, haft tillgång till och leka med material, musik mm som dom efterfrågar. Vi ser vad de behöver för att utvecklas och styr valutrymmet efter det. Vi har haft barnen i många år och känner varandra väl. Vi ger dem utrymme att växa samtidigt som målen alltid finns i bakhuvudet. Allt detta gör att de vill vara med att uppträda och synas i gruppen.

 

Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lpfö 98/10

 

Aktiviteter:

  • Skrivbok- Barnen har använt sin skrivbok för att rita och berätta om olika aktiviteter och upplevelser.

Knoppar- Barnen fick plocka några knoppar som vi sedan tog in och satte i vatten för att kunna se hur utvecklingen ser ut. Sedan fick de rita och skriva lite om en knopp i sin skrivbok.

Fåglar-Vi tittade på fåglar i vår närmiljö, lyssnade på läten och sedan dokumenterade vi genom bild och text i barnens skrivböcker. Vi gick även ut i skogen för att se om vi kände igen fåglarnas olika läten.

 

  • Vitsippan-projekt Barnen fick plocka och pressa vitsippor. De lärde sig skriva ordet och säga det på latin.
  • Barnens rättigheter- Barn har rätt till mat, en säng att sova i, leka. Gjorde collage med bilder på det som de har rätt till.
  • Högläsning och rim och ramsor

 

             Resultat

Alla barnen i gruppen har blivit väldigt duktiga på att känna igen och skriva bokstäver. Många kan känna igen korta, lättare ord och även ljuda lite. Alla är intresserade av att lära sig mer och de kommunicerar nu även i leksituationer genom att skriva brev och göra biljetter till varandra.

 

Analys

Barnen har varit stolta över sina skrivböcker och därför har lärandet blivit lustfyllt och givande. De har fått skriva och berätta om saker de känner igen och upplevt intressanta. Detta har då även blivit en reflektion för både barnen och oss pedagoger.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Måluppfyllelse

 

 

2.1 Normer och värden ur förskolans läroplan

Gul och grön

2.1.1 att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

2.2.2 att varje barn utvecklar förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

Aktivitet

Alla på förskolan har rätt till sin åsikt, vi lyssnar på varandra. Barnen tar ansvar för sina egna saker och sin tid på förskolan. Barnen dukar själva av, försöker ta av och på skor och ytterkläder, ta av och på blöja m.m.  Vi hjälps åt och samarbetar. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, t.ex. vid påklädning.

Vi vuxna förklarar och visar vad som har hänt i olika situationer.  Vi uppmärksammar hur den andra känner när han/hon blev ledsen. (Ser du nu att han blev ledsen när det här hände?) Vad kan du göra för din kompis?  Vid konflikter visar vi på allas del i varför det blev som det blev. Är någon ledsen eller arg är det viktigt att se det barnet. Vi bryr oss om varandra, både vuxna och barn. Vi berömmer när någon hjälper någon eller hjälpt till vid städning.

Bedömning och resultat

Vi ger barnen frihet med ansvar och med detta ansvar växer de. Nu ”skördar” vi för allt vi har jobbat med. De klär på sig själva, byter blöja, hämtar sina skor, skrapar sina tallrikar, torkar upp när de har spillt mm.

Barnen lär sig respekt och hänsyn genom att lyssna till både varandra, pedagoger och andra vuxna. Vi är öppna mot barnen vilket bidrar till att alla kan känna sig trygga och öppna här. Med respekten och öppenheten följer känslan av hänsyn och viljan att hjälpa andra.

Analys

Erfarenhet i arbetslaget, sunt förnuft, öppenhet, respekt och att vi alla arbetar likadant. Vi är konsekventa och vi ser och lyssnar till vad som fungerar bäst. När något inte fungerar tänker vi om. Barnen känner vår delaktighet, utan att vi övervakar, och tar till sig det de hör och ser. Barnen visar intresse och nyfikenhet och tar till sig det som sägs och görs.

Åtgärder för utveckling

Vi fortsätter så som vi har arbetat tidigare och hittar nya vägar vid behov. Det kommer många nya barn till förskolan till hösten och utefter det vidareutvecklar vi verksamheten och det vi gör. Alla barn är olika och vi ser till varje barn. Vi fortsätter på samma sätt som fungerar bra.

Röd och Lila

2.1.5       Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Aktiviteter

  • Utedag när vi går till lekplatser och skog i vårt närområde
  • Samtal med barnen om hur vi värnar om vår natur och djur
  • Samtal om specifika djur och hur de lever och vad de behöver för att överleva.
  • Visat hur vi sorterar i vårt soprum, barnen har fått vara med och slänga på rätt ställe och vi har pratat om vad symbolerna betyder. På avdelningen har vi konstruerat en sopbil med tillhörande västar och kepsar samt kärl för sortering av vissa material. 

Bedömning och resultat

När vi går iväg på våra utedagar är det inte enbart för att leka, vi vill visa barnen hur vi ska bete oss när vi är ute i naturen. Våra samtal har handlat om att vi delar naturen med både människor och djur och att vi måste ta tillvara på den så att vårt kretslopp inte störs som vi alla är beroende av.

Vårt tillvägagångssätt har exempelvis varit samtal/ dramatisering genom vår handdocka Herr Pinneman, vi har märkt att barnen värnar om honom och därmed värnar de även om hans hem, skogen. Det vi gör påverkar djuren och Herr Pinneman och hans familj. Barnen har haft lätt för att lyssna och ta till sig det som Herr Pinneman sagt utifrån hans perspektiv.

Vi har tagit vara på de tillfällen som spontant uppkommit när vi varit ute. En dag när vi skulle gå till idrottshallen hörde vi ett ljud från skogen på förskolan. Det visade sig vara en hackspett som blivit ett återkommande samtalsobjekt på våra utedagar.

Genom att göra barnen delaktiga i och visat hur vi sorterar i vårt soprum har barnen på eget initiativ startat lekar som handlar om sophantering. Medvetenheten om hur viktigt det är har väckts och vi vet att inspirationen även spridit sig till hemmet. Symbolerna är något barnen kommer ihåg och pratar om.

Analys

Detta är ett målområde som vi alla pedagoger ser vikten av och brinner för. Det är ett förhållningssätt som vi ser som en självklarhet som vi vill ge vidare till barnen. Vi har alla varit delaktiga och engagerade och våra olika förkunskaper har bidragit till barnens förståelse och lärande. Genom drama har vi fångat barnens intresse och utvecklat deras tankar kring djur och natur.

Spontana samtal ger upphov till spännande tankar och funderingar. Barnens nyfikenhet och intresse har bidragit till vilka objekt vi valt att beröra och samtala om.

Vi tror på att barnen ska få vara med i både handling och känsla för att verkligen kunna ta till sig kunskap. Praktiska saker ska varvas med de teoretiska, ett tematiskt arbetssätt ger ett lustfyllt lärande och nyfikenheten väcks.

Åtgärder för utveckling

Vi inser att vi borde ta in mer i vår verksamhet som handlar om en global hållbar utveckling. Hur viktigt det är för vår och deras framtid.  Framöver ska vi använda lärplattan ännu mer till att söka kunskap i vår verksamhet samt använda oss av experiment och utforskning.

Naturgruppen

2.1.4 Utvecklar förståelse för att alla människor har ett lika värde.

 

Aktiviteter:

  • Barnkonventionen
  • Teater, Lika och olika
  • Vi har sett film om barns rättigheter

Resultat: Vi har arbetat med barnkonventionen efter att vi varit på teater i vintras. Därefter har vi pratat om barns rättigheter och lika värde. Vi gjorde collage med bilder som barnen klippte ut från tidningar mm med saker som barnen tyckte var deras rättigheter.

Analys: Inom det här målområdet har vi ställts inför en ny utmaning då vi fått in två barn med annat modersmål i gruppen. Vi har redan barn med annat modersmål i gruppen men de har även svenskan med sig. De två nya barnen kunde ingen svenska alls när de började hos oss. Detta har gjort att vi arbetat mer med språket och allas lika värde oavsett var man kommer ifrån och hur man ser ut. Vi upplever att vi nått de mål vi satt. Barnen har varit nyfikna och intresserade under hela arbetet.

 

 

 

2.2    Utveckling och lärande

Gul och grön

2.2.5 att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter, och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Aktivitet

Mycket av det vi gör handlar om att vänta på sin tur, lära sig lekregler, hantera konflikter och ta ansvar…

  • Hundens ben och andra lekar
  • Fruktstunden
  • Samling med foton/bilder
  • Ger dem tid att försöka lösa sina konflikter själva (under uppsikt)
  • Uppmärksamma hur mycket bättre det är att prata med varandra istället för att skrika
  • Vi är tydliga med att vi ska vara trevliga mot varandra
  • En ledig cykel/docka är en ledig cykel/docka
  • Vi lär barnen att inte kasta sakerna, vi ska ta vara på det vi har på förskolan

Bedömning och resultat

Se ovan prioriterat mål

Analys

Vi pedagoger är konsekventa, arbetar likadant, låter barnen i den mån det går att hantera sina egna konflikter. Vi lär dem förstå rättigheter/skyldigheter och gemensamma regler i de flesta aktiviteter vi gör, både lekar och vardagssituationer.

Överlag fungerar det mesta bra och som det ska men det kan lätt brista i grundtanken med tre grupper då vi alltför ofta har varit tvungna att dela in barnen i två grupper istället. Det blir rörigt och svårare för barnen att fungera i grupp när lugnet försvinner. En samling med splittrad när de är stora skillnader på barnens ålder/mognad och barnen är för många. Vi vill kunna se varje barn vid varje samling och ge varje barn tid/uppmärksamhet. Barnen älskar att vara i tre mindre grupper.

Åtgärder för utveckling

Prioritera att hålla fast vid tre grupper och hitta lösningar för att kunna fullfölja det.

 

Röd och lila

2.2.8 Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

2.2.9 Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

2.2.10Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

2.2.12 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser och tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

 

Aktiviteter:

  • Vi började med att ha barnråd våren 2017. Där får barnen uttrycka sina tankar och funderingar med representanter från varje grupp på den stora avdelningen. Där har vi exempelvis delat med oss av hur vi arbetar i grupperna med att vara en bra kompis. I alla vardagliga situationer på förskolan är det viktigt att vi lyssnar på varandra och respekterar varandra.
  • I vardagen har vi många olika samtal. Där ingår bland annat samlingar, matsituationer, den fria leken, av och påklädning i hallen.
  • Vi har anordnat olika fester, bland annat idrottsdag, Astrid Lindgren-fest och påskfest. Då deltar barnen i sociala sammanhang där de får lära sig regler, förhållningssätt och allmänbildning.
  • Vårfesten – Här var det fokus på alla uttrycksformer. Temat var cirkus och uppträdena lektes fram. Vi hade inslag av drama, dans och musik. Tre danser i tre olika grupper med specifik koreografi övades fram.
  • Vi deltog i Internationella barndagen för att uppmärksamma barnkonventionen, barns rättigheter. Det innebar att vi gjorde ljuslyktor som vi lämnade i stan där alla barns lyktor i staden sattes upp i en gemensam konstellation.

 

Bedömning och resultat

Genom att ha barnråd blir barnen mer delaktiga i vår verksamhet. De får en betydelsefull roll och känner att de kan uttrycka sina tankar och att vi lyssnar och genomför deras önskemål.

I dessa samtal kommer vi närmre barnen, tar oss extra tid att lyssna på varandra både vuxna och barn.

Vi lär oss regler och förhållningssätt när man är många tillsammans och vi har framförallt roligt tillsammans, en positiv upplevelse där alla lyfter varandra. Det är en grupp som håller i varje fest och ser till att alla gör det de ska.

Aktiviteterna till cirkusen lektes fram, vi provade på olika saker vi kunde göra och barnen fick själva välja vilken roll de ville ha. Trots att vi i grupperna hade olika sätt att arbeta med cirkusen och de olika aktiviteterna blev helheten mycket bra när vi tillsammans satte ihop föreställningen. Vi arbetade mycket med våra danser dock inte för lång tid i taget, detta för att behålla den positiva känslan och engagemanget från alla. Resultatet blev beundransvärt och responsen från föräldrarna var fantastisk.

Vi pratar ofta med barnen om att vi är människor som lever under olika förutsättningar och att man kan vara lycklig oavsett bakgrund och tillgångar. Vi lyfter allas lika värde i samhället och vi behandlar alla lika och visar på det positiva alla faktiskt bidrar med.

Analys

Än har vi endast haft tre barnråd. Vi ser fördelarna med detta vilka innebär att barnen får mer bestämmanderätt vilket de också säkert känner. Vi kan bli bättre på att förbereda barnen inför barnråden genom att prata om vad det innebär och ta upp det mer än en gång. Påvisa att det är viktigt och att vi på förskolan liksom övriga Sverige lever i en demokrati, där alla har rätt att säga vad de tycker.

I dessa spontana samtal vinner vi pedagoger mycket. Tankar och frågor som barnen har kommer upp och det är viktigt att vi är lyhörda och kan använda oss av detta vid exempelvis planeringar. Med vårt digitala verktyg ska vi bli bättre på att synliggöra dessa viktiga samtal för föräldrarna och visa vikten av att lyssna på barns spontana kommunikation.

Vid våra fester håller vi fast vid våra traditioner, både förskolans och vårt lands/ kultur. Det blir en trygghet för barnen som vet vad som kommer att hända och vi visar även barn med andra kulturer hur vi gör här.

Tanken med vårfesten var att göra alla delaktiga, både barn och vuxna. Allas självkänsla stod i centrum och att våga var fokus. Med pedagogernas förkunskaper inom specifika område och barnens outtröttliga engagemang blev detta möjligt att genomföra, dessutom med ett fantastiskt resultat som vi är oerhört nöjda med.

Barnkonventionen är något vi vill arbeta djupare med och synliggöra för föräldrarna att detta är en viktig del av vår verksamhet. I dagens samhälle är det extra viktigt att framhäva barns rättigheter och skyldigheter då de är mer utsatta genom internet som gör allt tillgängligt.

 

 

Åtgärder för utveckling

Använda oss mer av lärplattan och dess digitala verktyg för att söka kunskap. Överlag få in mer teknik i vår verksamhet. Fortsätta använda oss av de resurser och spetskompetenser som våra pedagoger har och lära av varandra för att tillsammans skapa ett lustfyllt och givande lärande för våra barn. Ta tillvara på barnens tankar och idéer vid barnråden, följa upp och utvärdera.

 

Naturgruppen

 

2.2.17 Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Aktiviteter

  • Vi studerar fåglar
  • Träd
  • Stenar
  • Strand
  • Vattnets kretslopp
  • Fotosyntesen
  • Hitta vilse
  • Nedbrytning
  • Smådjur i skogen

 

Resultat: Vi är planetskötare, samlar skräp och pantar burkar. Detta ledde in på nedbrytning och smådjur i skogen. Vi grävde ner en burk i olika skogar för att se vilka olika nedbrytare som finns i de olika skogarna.  Vi jobbade också med fotosyntesen och klorofyll. Undersökt knoppar och lärt oss om träd, pantat burkar och sett filmer om återvinning, planterat ekollon m.m. och pratat om vattnets betydelse. När vi har varit vid olika vattendrag lär vi oss om vattnets kretslopp. Vi har tittat på och undersökt olika mossor och småkryp/insekter. Vi har fångat och studerat grodyngel, vi har lärt oss om fotosyntesen och lärt oss sången kalla klorofyll.

Fåglar: barnen har visat stort intresse för fåglar när vi varit ute på våra promenader så vi tog fasta på det och tittade närmare på vilka arter vi har omkring oss i vår närmiljö. Vi tog fram våra osynliga kikare och såg oss omkring. Började med att lära oss namnen på fåglarna vi stötte på sedan lyssnade vi på deras läte med hjälp av en app. När vi gjort det valde varje barn en fågel att rita och skriva om i sin skrivbok. Som avslutning gick vi till skogen för att se om vi kunde känna igen fåglarnas läte.

 

Analys: Inom det här målområdet har barnen blivit mer medvetna om naturen, miljön och vad vi mänskor måste tänka på för att skapa en bättre framtid.

Alla barnen har varit delaktiga i vårt arbete och deras nyfikenhet och vilja att lära kring vår natur har lett till nya bra och förberedande kunskaper.

 

 

2.2.21 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Aktiviteter

  • Barnen ska lära sig filma
  • Använda sin fantasi
  • Utmana sig
  • Samarbeta
  • Prova olika tekniker som t.ex. ipad, stativ, hur man filmar mm.

 

Resultat: Vi upplever att barnen blev tryggare och säkrare på sig själva när de såg sitt färdiga arbete efter allt jobb. Bra att en grupp fick göra klart innan nästa började sin film. Man såg att barnen var stolta över sitt arbete när de fick visa filmen för sina kompisar. Personalen som kände sig osäker innan vi började arbetet med filmskapandet, kände sig säkrare efteråt.

 

Analys: Då det är nytt för några av pedagogerna i barngruppen att jobba med denna teknik blev det en utmaning tillsammans med barnen. Roligt med att prova nya appar, barnen fick tillsammans i grupp skapa en saga och göra egna karaktärer. Det kändes som ett svårt och stort projekt men det var samtidigt väldigt roligt och utmanande. Alla barn tyckte det var kul men vissa tyckte det jobbigt och konstigt att höra sig själva.

 

 

2.3    Barns inflytande

Gul och grön

2.3.1 att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

Aktivitet

  • Önskan om olika aktiviteter (gympa, sjunga, saga, vara gäst mm) genomförs.
  • Ovilja att ha haklapp – behöver verkligen inte ha det
  • Vill ha kniv till sin gaffel och sked – självklart
  • De som inte kan uttrycka sig i ord har möjlighet att använda sig av tecken som stöd

Bedömning och resultat

Barnen har blivit bättre på att uttrycka sina tankar och åsikter och vi pedagoger lyssnar till det och utför det som barnen har önskat i den mån det går. Vi känner att barnen vågar och vill komma med förslag – det bidrar till både inflytande och ansvar över deras vardag på förskolan.

Analys

Vi är lyhörda vilket har bidragit till att barnen är mer öppna för att komma med förslag. Barnen vet att de är sedda och hörda och ser att deras önskningar blir uppfyllda, att det går att genomföra det de vill göra. Dialogen mellan barn-pedagog och pedagog-pedagog är a och o för en fungerande verksamhet med inflytande och det känner vi fungerar bra.

Åtgärder för utveckling

Tecken som stöd vill vi att det ska förankras ännu mer, hos fler pedagoger för att ge fler barn möjligheten att uttrycka sig.

Lyhördheten är viktig!

 

Röd och Lila

2.3.3 Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Aktiviteter:

  • Barnråd - Vi började med att ha barnråd våren 2017. Där får barnen uttrycka sina tankar och funderingar med representanter från varje grupp på den stora avdelningen. Där har vi exempelvis delat med oss av hur vi arbetar i grupperna med att vara en bra kompis. I alla vardagliga situationer på förskolan är det viktigt att vi lyssnar på varandra och respekterar varandra.
  • Röstning – Barnen har fått rösta på namn för respektive grupp. Vi har även röstat på vinnare inför Melodifestivalen och till vilka lekplatser vi ska gå.

Bedömning och resultat

Genom att ha barnråd har barnen blivit mer delaktiga i vår verksamhet. De har fått en betydelsefull roll och känner att de kan uttrycka sina tankar och att vi lyssnar och genomför deras önskemål. Barnen har blivit uppmärksamma på att de kan påverka sin tillvaro på förskolan och att vi är många som är delaktiga i processen, varje enskild individ kan tycka till men det är majoriteten som avgör.

Analys

Vi vill göra barnen medvetna på att deras röster räknas. Vi har visat med hjälp av kulor på ett snöre hur många som röstat på vad. När vi har haft utedag har barnen fått rösta med handuppräckning till vilken lekplats vi ska gå. Då har vi visat bilder på två olika lekplatser.

 

Åtgärder för utveckling

Använda oss av det oftare och visa resultaten på olika sätt. Göra barnen mer medvetna om när de kan använda sig av exempelvis röstning.

 

Naturgruppen

2.3.3 Utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattandet.

  • Röstning.
  • Diskussion.
  • Födelsedagsfirande, val av lekplats, val av lek.
  • Veckans hjälpreda, val av lekplats eller lek.
  • Barnråd

 

Resultat: Barnen har väldigt ofta fått vara med och rösta på vilken lekplats eller skog mm vi ska gå till den dagen. Detta har vi gjort genom färgade kulor, handuppräckning eller enskild röstning. När vi planerat in större utflykter har vi tillsammans diskuterat med barnen vad dom är intresserade av och vad dom velat göra. Varje vecka har vi haft en hjälpreda som då fått dela ut västar, räkna barnen och en dag fått bestämma vilken lek eller lekplats vi ska gå till. Den dagen vi firar en födelsedag får det barnet välja lek eller lekplats. Vi har även haft barnråd ca två gånger per termin där barnen fått vara med och påverka utemiljön, säga sin mening om hur vi ska vara mot varandra och vilka förbättringar t.ex. gården behöver mm.

 

Analys: Barnen har blivit trygga och starka i sin egen identitet eftersom vi har låtit dom vara med att bestämma under hela deras förskoletid. Alla barn i gruppen vågar säga sin mening.

Gruppen har blivit sammansvetsad och värnar om varandra.

Åtgärder för utveckling:

Arbeta mer konkret med enkätundersökning med barnen. Barnen får svara på frågor och vi analyserar och utvärderar tillsammans med barnen.

 

2.4 Förskola och hem

2.4.1 att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

2.4.4 att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten

Aktivitet

  • Föräldramöte
  • Inskolningssamtal
  • Utvecklingssamtal
  • Fester för alla
  • Attitydundersökning/enkät
  • Pluttra

Bedömning och resultat

På föräldramöte, inskolningssamtal och utvecklingssamtal har vi god uppslutning med positiva, intresserade och nyfikna föräldrar. Vi har även väldigt god kontakt med föräldrarna vid hämtning- och lämningssituationerna.

På vår attitydundersökning detta år fick vi 100 % svarsfrekvens med goda resultat.

Pluttra är ett uppskattat verktyg hos både föräldrar och pedagoger där vi kan visa vad barnen upplever och gör på förskolan och föräldrarna blir delaktiga på ytterligare sätt.

Analys

Ömsesidig respekt pedagoger-vårdnadshavare och lyhördheten sinsemellan. En bra föräldrakontakt underlättar arbetet med barnen, när vårdnadshavarna känner förtroende och har den inblick i förskolan som de känner att de vill ha innebär det att barnen blir tryggare.

Vi upplever att föräldrarna vet att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten men också att de inte känner ett behov av att göra det. Föräldrarna uttrycker tydligt och ofta att de är oerhört nöjda med vårt arbete och att de inte upplever att de vill påverka/ändra något.

Vid inskolnings- och utvecklingssamtal har föräldrarna i lugn och ro ytterligare möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter och önskningar.

Det var ett bra beslut att de flesta föräldrar fyllde i attitydundersökningen på plats.

Åtgärder för utveckling

Då svarsfrekvensen på attitydundersökningen blev så bra och vi tror att det beror på att föräldrarna fyllde i den på plats på förskolan kommer detta vara något som vi önskar fortsätta med.

För övrigt upplever vi att samarbetet/kontakten mellan förskola och hem ska fortsätta som det gör. Vi har en god stämning här!

Röd och lila

2.4.2       Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.

Aktiviteter:

  • Föräldramöte och utvecklingssamtal
  • Vårt digitala verktyg Pluttra, här får vårdnadshavarna ta del av vår dagliga verksamhet på förskolan genom både text och bilder som fungerar som en blogg. Där finns även en rubrik som heter viktiga meddelande där vårdnadshavarna får informationen direkt i sin mobil.
  • Attitydundersökning 2018, Helsingborgs stad skickar ut detta till alla förskolor i kommunen.

Bedömning och resultat

Vid höstterminens början har vi ett föräldramöte och i mitten av vårterminen erbjuder vi utvecklingssamtal. Detta är frivilligt men alla vårdnadshavare uppskattar det och vill gärna ha en inblick i sina barns tillvaro på förskolan.

Många vårdnadshavare ger oss feedback angående Pluttra, de kommenterar muntligt bilder, texter och information. Vi ser det som positivt att viktiga meddelande går ut i mejl direkt till deras mobiltelefoner.

Vi har låtit vårdnadshavarna sitta på förskolan och göra svara på enkäten och haft Ipads tillgängliga för detta.  Allt för att få 100 % svarsfrekvens, detta har vi lyckats med.

Analys

Föräldramöte är en viktig del för förskolans kontakt med hemmet. Vid varje enskilt utvecklingssamtal får vårdnadshavare möjligheten att uttrycka eventuella tankar som de inte vill ta upp i grupp.

Pluttra är ett sätt att visa vad som händer i verksamheten. Därför är det viktigt att vi alla pedagoger är aktiva.

Enkäten ger oss en uppfattning av vad vårdnadshavarna tycker och tänker. En fördel är att enkäten är anonym och att vårdnadshavarna kan uttrycka vad de verkligen känner. Detta ger oss en bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på.

Åtgärder för utveckling

Vi har fått upp ögonen för vad vi kan förbättra. Detta är något vi kommer att arbeta aktivt med i arbetslagen.

På hösten ska vi göra en egen enkätundersökning för att se hur föräldrar upplever att de har inflytande över verksamhetens innehåll. De äldsta barnen ska också svara på en egen enkät med frågor rörande inflytande, trygghet och trivsel.

 

2.5 Samverkan med förskoleklassen

 

2.5     När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden.

2.5.1 Förskolläraren ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem, samt samverka med dem.

Aktiviteter:

Vid föräldramötet i höstas fick vårdnadshavare redan börja fundera över vad de vill att barnen skulle få ut av sitt sista år på förskolan. Vi satte också utvecklingssamtalen så tidigt som möjligt om det var något speciellt vi skulle fokusera på inför skolstarten.

Inledningsvis kommer pedagoger från respektive skola hit till förskolan och hälsar på. Vi har två större skolor i närområdet där flertalet av barnen ska gå. För de barn som väljer annan skola upplyser vi vårdnadshavare att de får gärna ge vårt telefonnummer till de nya pedagogerna.

Vi besöker de olika skolorna efter hur skolan lägger upp besöken, ca två besök på skola. När vi är där leker vi lekar och barnen får träffa sina nya kompisar och pedagoger. Uppläggen är lite olika beroende på skola.

På förskolan har vi avslutningsfest med bara barnen, i år hade vi piratfest med glass, skattjakt, lekar och utklädning. Tillsammans med barnen och deras familjer hade vi också en sommarfest med brännboll och picknic. Där uppträdde barnen med sommarlov. De fick också ta emot diplom och sin pärmar inför vänners och familjers rungande applåder.

 

Bedömning och resultat

Alla barnen kände sig mogna och beredda för skolstarten. Vi utvecklingssamtalen gick vi igenom om det var något föräldrarna undrade över. Vi kände att vi gjort barnen mer än redo för dels de praktiska detaljerna som t.ex. påklädnad, toalettbesök och måltider. Men också att de lärt sig bokstäver, matematik, samhällsorientering mm.

Analys

Vi upplever att övergången mellan förkola och skola har varit en positiv upplevelse för alla barnen i gruppen. Det har varit bra att så många som möjligt kunde följa med på skolbesöken. Våra avslutningsfester har gjort att barnen sett slutet som något lustfyllt. Under det gångna året i naturgruppen har det pedagogiska arbetet gjort barnen skolmogna och de sugna på att lära sig mer.

Åtgärder för utveckling:

Det finns i nuläget inga åtgärder för utveckling. Eventuellt kan vi skicka ut ett informationsblad till de skolor vi inte besöker med telefonnummer och kontaktpersoner.